De stora myterna
Myter är betydelsefulla för oss. Här är de stora myterna.
Skapelsemyter
Nästan alla kulturer har en myt som beskriver världens och människans ursprung. Dessa myter är centrala för hur människan ser på sig själv, universum och sitt förhållande till högre makter. Mänsklighetens har en strävan att förstå existentiella frågor som livet, döden, ondskan, och världens slut. Varje myt har format kulturer och religioner och påverkat hur vi ser på moral, rättvisa och meningen med livet. De största skapelsemyterna är bibeln, hinduismen, Pan Gu och Navajo.
Bibeln och Genesis
Inom judendomen, kristendomen och islam beskrivs världens skapelse i Första Moseboken, där Gud skapar världen på sex dagar och vilar på den sjunde. Gud skapar först ljus och mörker, sedan himmel, jord och levande varelser, innan han slutligen skapar människan i sin egen avbild. Denna myt har haft en enorm kulturell påverkan och ligger till grund för abrahamitiska religioners världsbild.
Hinduismens skapelsemyter
Hinduismen har flera skapelsemyter. En av de mest kända involverar guden Brahma som, efter att ha vaknat ur Vishnus navel, skapar världen från kaoset. En annan myt berättar om Purusha, en urvarelse vars kropp skärs upp av gudarna för att bilda universum och alla dess delar. Dessa myter återspeglar hinduismens syn på världen som evigt skapad, bevarad och förstörd i cykler.
Kinesisk skapelsemyt: Pan Gu och Yin och Yang
Enligt kinesisk mytologi var Pan Gu den första levande varelsen, som steg ur ett kosmiskt ägg. När han dog blev hans kropp grunden för jorden och himlen: hans huvud blev bergen, hans andetag vinden och hans blod floderna. Konceptet Yin och Yang är centralt i denna myt och symboliserar balansen mellan motsatser som formar världen.
Navajo-skapelsemyten
I Navajo-kulturen finns en skapelseberättelse om en resa genom fyra världar. Navajo-folket vandrade genom dessa världar tills de nådde den nuvarande världen där de lever idag. Myten innehåller andliga guider som hjälper dem och lär dem hur de ska leva i harmoni med naturen.
Översvämningsmyter
Många kulturer har berättelser om en katastrofal översvämning som rensar världen och symboliserar en nystart för mänskligheten.
Noas ark (Judendom, Kristendom och Islam)
I Bibeln finns berättelsen om Noa, som varnade för en kommande översvämning som Gud skulle skicka för att straffa människorna för deras ondska. Gud beordrar Noa att bygga en ark för att rädda sin familj och ett par av varje djurart. Berättelsen återkommer i islam och har paralleller i flera andra översvämningsmyter.
Gilgamesheposet
I den babyloniska myten om Gilgamesh berättas om en stor översvämning som skickas av gudarna för att straffa mänskligheten. Utnapishtim, en vis man, byggde en stor båt och räddade sin familj och många djur, vilket är slående likt berättelsen om Noa.
Hinduismens Matsya-avatar
I hinduismen finns en översvämningsmyt där guden Vishnu tar formen av en fisk, Matsya, och varnar en rättfärdig man vid namn Manu om en stor översvämning. Manu bygger en båt och räddar livet på jorden med Vishnus hjälp.
Myter om dödsriket
Döden och det som händer efter döden är ett återkommande tema i mytologier. Många religioner har komplexa föreställningar om dödsriket och livet efter döden.
Hades (Grekisk mytologi)
Enligt grekisk mytologi styr Hades dödsriket, där själarna avlidna bor efter döden. De dödas värld är uppdelad i olika delar, och Charon, färjkarlen, transporterar själarna över floden Styx mot en avgift.
Hel (Norrön mytologi)
I den nordiska mytologin är Hel dödsriket, och Hel, som är Lokes dotter, styr där. Hel är en plats för dem som dör en naturlig död, till skillnad från Valhall, som är reserverat för krigare som stupat i strid.
De dödas bok (Forntida Egypten)
Egyptierna trodde att själarna gick igenom flera prövningar efter döden. De dödas bok beskriver hur de döda skulle navigera genom dödsriket och inför rätten hos Osiris, där deras hjärtan vägs mot fjädern av sanning.
Bardo (Tibetansk buddhism)
Inom tibetansk buddhism finns en detaljerad beskrivning av Bardo, det mellantillstånd som själen går igenom efter döden och före återfödelsen. Under denna tid möter själen olika upplevelser och kan, beroende på sin karma och medvetandenivå, nå upplysning eller återfödas i en annan existensform.
Myter om hjältemod och gudars ingripande
Många myter kretsar kring hjältemod, där gudar eller människor genomgår prövningar och äventyr.
Prometheus och elden (Grekisk mytologi)
Enligt grekisk mytologi stal titanen Prometheus elden från gudarna och gav den till människorna. Som straff fängslade Zeus honom, och en örn åt varje dag av hans lever. Denna myt symboliserar civiliseringens kostnad och gudarnas straff för mänsklig kunskap.
Rama och Sita (Indisk mytologi)
Eposet Ramayana berättar om den rättfärdige prinsen Rama, som tillsammans med sin hustru Sita går igenom många prövningar och får hjälp av apan Hanuman. Ramayana är en moralisk berättelse om dygd och plikt, och symboliserar kampen mellan gott och ont.
Beowulf (Anglosaxisk mytologi)
Berättelsen om Beowulf, en av de äldsta anglosaxiska berättelserna, beskriver hjälten Beowulf som slåss mot olika monster, inklusive draken Grendel. Beowulf är ett klassiskt hjälteepos som handlar om ära, mod och kamp mot övermäktiga krafter.
Apokalyps- och världens slut-mytologier
Apokalyptiska berättelser om världens slut och den efterföljande förnyelsen är också centrala i många religioner.
Uppenbarelseboken (Kristendom)
I Bibelns Uppenbarelsebok beskrivs världens slut med bilder av domedagen, de fyra apokalyptiska ryttarna och slaget vid Harmagedon, där Gud slutligen besegrar ondskan. Detta är en av de mest kända apokalyptiska berättelserna i världen.
Ragnarök (Nordisk mytologi)
Ragnarök är nordbornas föreställning om världens undergång, där gudar som Oden, Thor och Loke kämpar i en sista strid. I slutet förintas både gudarna och världen, men en ny värld stiger ur askan.
Hopi-apokalypsen
Hopi-folket i Nordamerika har en apokalyptisk profetia som beskriver världen genom fyra cykler. Enligt denna profetia lever vi nu i den fjärde världen, och när människan förlorar respekten för naturen och de andliga lärorna kommer världen att förnyas genom förstörelse.
Zoroastrismens slutstrid
Inom zoroastrismen finns föreställningen om en sista kamp mellan Ahura Mazda (det goda) och Ahriman (det onda), där rättfärdiga själar kommer att återuppstå för att leva i en förnyad värld.